Maxa din studentbudget – och håll koll på din ekonomi

Studentlivet – roligt, lärorikt men också ibland väldigt tufft. Inte nog med att du ska klara alla tentor, så behöver du också ha koll på din studentekonomi. Och ska du klara månaden ut med studiebidraget är det viktigt att maxa din studentbudget. 

Det är precis därför, för att få ekonomin att gå ihop, som nästan varannan student skaffar sig ett deltidsjobb vid sidan av studierna. Men trots det upplever allt fler studenter att deras ekonomiska situation inte håller.  Samtidigt drabbas en av tio studenter av försämrad psykisk ohälsa.

I det här ljuset har makten över den egna ekonomin aldrig varit så betydelsefull och förmågan att fatta smarta ekonomiska beslut kan komma att bli en folkhälsofråga.

en kvinna och tre män sitter runt ett bord med datorer

Livet med en studentbudget

Precis hemkommen efter två år av backpacking i Australien kände sig Emelie redo för att börja plugga. Till hösten fick 25-åringen det glädjande beskedet att hon kom in på Civilingenjörsutbildningen i Uppsala! Nu var det snabba puckar – flytta från Luleå, skaffa lägenhet, köpa nya möbler och kurslitteratur. Det ekade tomt i plånboken efter resandet och hon kände redan oron smyga sig fram inför terminen och hur hon skulle klara av sitt nya liv med CSN-lån och studiebidrag som inkomst.

Andra månaden efter kursstart märkte Emelie ganska snabbt att CSN-pengarna inte riktigt räckte till. Det blev till att  skaffa ett extrajobb på Espresso House för att få studentekonomin att gå ihop, men inte ens det var tillräckligt.

Det som var svårast för Emelie var att hålla koll på vad hon spenderade sina pengar på. Hon ville inte vara den som snålade och som inte hängde med på fikastunderna med resten av klassen. En fika blev till två, som sen på helgen blev till middag och drinkar på kårfesterna. Hon kände ångesten krypa fram dagen efter en utekväll för att hon visste att det blev mer än bara en öl – som alltid.

”Vill man ta hand om sig själv så ska man börja med att ta hand om sin privatekonomi”

De flesta vet att det är bra att hålla koll på sin ekonomi, men väldigt få har just det – koll.

Anledningen till att många inte har en personlig budget är att de flesta tycker det är trist. Fördelarna med att göra en budget är däremot många. Du får ett helt nytt perspektiv på din ekonomi och värdesätter pengar mer. Du har bättre koll på dina inkomster samt onödiga utgifter och du lär dig att planera och sätta mål inför framtiden.

Det bästa är ju att inse att du kanske spenderar pengar på saker du egentligen inte har råd med.

Framförallt så sover du bättre om nätterna.

Vi på Simon Saves har utvecklat en app där vi använder oss av AI för att hjälpa dig fatta smartare ekonomiska beslut. Fördelen med appen är att den räknar ut din studentbudget och dina matkostnader så du slipper göra det själv. Appen hjälper till att budgetera vecka för vecka, eller månad för månad.

Du får även hjälp med att planera och sätta ekonomiska mål för framtiden. Med andra ord får du som användare ett helt nytt perspektiv på din ekonomi. Resultatet är att du slipper känna frustrationen över att behöva sitta och räkna ut varje krona du gör av med.

Allt fler studenter upplever att de har dålig ekonomi

Emelie är långt ifrån ensam om att som student längta efter en tryggare ekonomi. I likhet med henne känner många studenter att pengarna inte räcker till. Enligt CSN:s senaste rapport om studerandes sociala och ekonomiska situation, som publicerades i mars 2018, tyckte så gott som drygt en tredjedel (35 %) av studenter som fick studiemedel år 2017 att deras ekonomi var dålig.

Det innebär alltså att bland de 400 000 personer som under läsåret 2016/2017 registrerades som student i Sverige, hade 140 000 av dem en ansträngd ekonomi.

Ingen blyg siffra direkt. Den visar tvärtom hur viktigt det är att kunna planera och hålla studentbudgeten. Denna förmåga blir allt viktigare i takt med att fler och fler upplever att studentekonomin är dålig.

Andelen studenter som har svårt att få ekonomin att gå ihop har nämligen ökat stadigt de senaste åren. 2013 tyckte 31 % av studenter som fick studiemedel att deras ekonomi var dålig. Sedan dess har denna andel ökat med två procentenheter vartannat åt.

Vad har studenter för ekonomiska förutsättningar?

Att anse sig ha dålig ekonomi kan vara en relativ bedömning – beroende på vad man har för inkomst eller livsstil till exempel. Personliga villkor spelar förstås roll i ett sådant avgörande. Om man nu försöker bortse från de villkoren, vad har studenterna för ekonomiska förutsättningar? Sveriges förenade studentkårer (SFS) är den intresseorganisation som har försökt svara på denna fråga.

Sedan 2006 har SFS årligen släppt en studentbudget som, enligt egen utsago, är “en sammanställning av en genomsnittlig students omkostnader under en månad.”

SFS har länge höjt ett varningens finger angående studenternas pressade ekonomiska villkor. En ståndpunkt som inte lär rubbas av organisationens senaste upplaga av studentbudgeten. Enligt ”SFS studentbudget 2017” har en student som bara lever på CSN (både lånet och bidraget) en månadsinkomst på 10 850 kronor. Såsom SFS räknat dem utgår å andra sidan de genomsnittliga utgifterna – där bostaden och matkostnaderna hör till de två största utgiftsposterna – till 11 176 kronor vilket innebär att en student går back med 326 kronor varje månad.

Stämmer siffrorna så har man utan tvekan dålig ekonomi.

studentbudget 2017

170 000 studenter har ett jobb vid sidan av studierna

Mot denna bakgrund är det föga förvånande att många studenter behöver ha ett jobb för att klara sig. Men hur många är de egentligen, som pluggar och jobbar samtidigt? Enligt CSN hade fler än fyra av tio (43 %) studenter som fick studiemedel 2017 ett arbete vid sidan av studierna. Det motsvarar ungefär 170 000 personer. Och de två viktigaste anledningarna till att de valt att arbeta handlar mycket riktigt om att få bukt med den dåliga ekonomin. En tredjedel angav för CSN att det handlade om att tjäna extrapengar (34 %) och en fjärdedel (26 %) menade att de behövde jobba för att ha råd att studera.

kaffe, tangentbord och körsbär på en vit bänk

Nästan 5 000 kronor rikare med ett studentjobb

Vilka är då konsekvenserna av att som student ha ett jobb vid sidan av studierna? Det första man tänker på är att det blir mindre tid till att plugga. Är det ett problem? Studenterna är tudelade i frågan. Enligt CSN:s ovannämnda rapport angav fyra av tio studenter att deras studier inte påverkades av att ha ett jobb vid sidan om. Men de var nästan lika många (39 %) att bedöma att deras studier påverkades negativt.

Vad händer då med ekonomin? Den borde rimligen förbättras. Och visst blir det lite mer klirr i kassan. Eurostudent heter den undersökning som med jämna mellanrum analyser studenternas sociala och ekonomiska villkor i Europa. Eurostudents senaste studie gäller studenter som pluggade mellan 2016 och 2018 och enligt den stod förvärvsarbetet för 31 % av en deltidsarbetande students totala inkomst i Sverige.

Detta innebär att om en students inkomstkällor i Sverige enbart består av CSN (lån och bidrag) och ett jobb vid sidan av studierna, så tjänar studenten i snitt 15 724 kronor, varav 10 850 kommer ifrån CSN och resten (4 874 kronor, eller 31 %) ifrån förvärvsarbetet. Med andra ord är jobbet ett viktigt tillskott i en arbetande students ekonomi.

En ordnad ekonomi ger mindre stress

Har man ett arbete vid sidan av studierna förfogar man som regel över mer pengar. Då är chansen större att få ekonomin på fötter igen vilket är väldigt viktigt. För ekonomin kan innebära för många studenter en enorm stress som plågar dem mentalt. Rädsla, ångest och ängslan är nämligen några av konsekvenserna till följd av en dålig ekonomi. Och tyvärr drabbas allt fler studenter av psykisk ohälsa.

Enligt en undersökning som Ungdomsbarometern gjort för Sacos studentråd har hälften av studenterna det senaste läsåret upplevt en försämrad ohälsa vilket av Sacos studentråd bedöms vara en stor ökning. Studenternas ekonomiska situation är en av de orsaker som enligt undersökningen sägs ligga bakom den ökade psykiska ohälsan. Studien visar vidare att enbart 10 % av de drabbade studenterna sökt vård.  

Med de här siffrorna i åtanke är det viktigt att påminnas om att, oavsett om man är student som jobbar extra eller inte, så ger en ordnad ekonomi större frihet och skapar mindre ohälsa. Vill man ta hand om sig själv så ska man börja med att ta hand om sin privata ekonomi.   

folk på en brygga som dansar
flicka i ett bibliotek
ett kompisgäng som sitter och umgås i en park

Att få CSN när man har ett jobb – så ser reglerna ut

Som vi sett tidigare så är den genomsnittliga inkomsten för en arbetande student i snitt 31 % högre än för den student som bara försörjer sig genom CSN. Det är dock viktigt att som deltidsarbetande student ha koll på alla regler när det gäller hur mycket man faktiskt kan få i studiebidrag eller studielån samtidigt som man jobbar – allt för att slippa bli återbetalningsskyldig. Man får ha inkomst upp till en viss nivå utan att ens bidrag påverkas, detta kallas Fribelopp.

För heltidsstudier under en termin är fribeloppet 88 138 kronor per kalenderhalvår.

För halvtidsstudier under en termin är fribeloppet 130 175 kronor per kalenderhalvår.

Fribeloppet varierar beroende på om du studerar på heltid, deltid och hur många veckor du studerar.

Men det är inte bara hur mycket du tjänar som påverkar detta, utan även om du har a-kassa, inkomster från bostadsförsäljning, aktieutdelning, föräldrapenning, sjukpenning, pension, aktivitetsersättning från Försäkringskassan, inkomster från eget företag och ränta.

Inte komplicerat nog?

Fribeloppet beräknas inte under ett kalenderår utan delas upp per kalenderhalvår, det vill säga en för perioden 1 januari-30 juni samt 1 juli-31 december. Så glöm inte att håll koll på de perioderna och när du får din lön utbetald. Tänk till exempel på att när det kommer till visstidsanställningar, som till exempel sommarjobb, då betalas oftast lönen ut i efterskott. Vilket innebär att om man arbetar i juni, juli eller augusti så hamnar all inkomst på andra kalenderhalvåret.

”En enkel budgetkalkyl är bättre än ingen budgetkalkyl”

Så gör du din budget

Bara de krångliga CSN-reglerna som nämnts utgör en anledning i sig att göra en budget. Skämt åsido är det superviktigt att göra en budget – oavsett om man är student eller ej.

Anledningen är att du med hjälp av Simon Saves råd om budgetkalkyleringar kommer kunna veta exakt hur mycket du spenderar på dina fasta utgifter och hur mycket du kan spendera utöver det. Fördelen? Som Emelie vet är det inte alltid lätt att vara student: Man ska göra bra ifrån sig i skolan, skaffa vänner, nätverka och hålla koll på CSN-pengarna så att dem inte rinner iväg. Inte undra på att många studenter känner sig stressade och mår dåligt – Simon Saves har full förståelse för det!

Simon kan tyvärr inte påverka hur tentorna går, det han istället kan hjälpa till med är att underlätta din vardagsekonomi. Tänk hur mycket enklare livet skulle bli om du slapp rädslan för att CSN-pengarna ska ta slut och det är 10 dagar kvar till nästa ”löning”.

Så här kan du lägga upp en ungefärlig budget över dina fasta och rörliga utgifter:

Fasta utgifter:

–       Hyra

–       Elräkning

–       Mobilräkning

–       Kostnad för hemförsäkring

–       Matkostnad (hemlagad mat, ej fika och spontana restaurangbesök)

–       Studiematerial och kurslitteratur

–       Busskort

När CSN droppar in så rekommenderas du att börja med att betala dina fasta utgifter. På så sätt har du säkerställt att de viktigaste räkningarna är betalda, du har kvar din bostad och har någorlunda bra koll på dina matkostnader för månaden.

Vidare bör du hålla koll på dina rörliga utgifter:

–       Hygienartiklar

–       Kläder

–       Fika, lunch och middag ute

–       Nöjen ( t.ex. bio, och andra aktiviteter med vänner och familj)

–       Gymkort

–       Resor

Dessa utgifter heter rörliga – just för att dem beror på dig själv och hur du väljer att spendera dina pengar. Gör klart för dig om vad som är viktigt för dig och vad vill du verkligen lägga dina CSN-pengar på.

Denna process där du precis räknat in dina inkomster och dina utgifter heter budgetkalkyl. Budgetkalkylen gör det möjligt att få en snabb översikt på sin ekonomi. Hur bär man sig åt? Vanligast har varit att använda sig utav ett Excel-dokument – eller något liknande. I den ena raden står dina inkomster, i den andra dina utgifter. Varje kolumn är en ny månad. Det finns naturligtvis mera avancerade sätt att tillgå.

Men oavsett om du väljer att hålla det enkelt eller inte, kom ihåg att det viktigaste är att komma igång! En enkel budgetkalkyl är bättre än ingen budgetkalkyl. För att börja kan du exempelvis ta del av Konsumentverkets verktyg.

Fler spartips och råd om hur du håller koll på pengarna hittar du här. 

Spartips

 

spartips

Ta del av fler råd och få tillgång till Simon Saves gratis spartjänst när den släpps.

Fyll i din e-post!